Analys / George Monbiot.

2017-12-06 11:45
  • En man tar sitt barn till sjukhuset, efter att det utsatts för den kemiska attacken mot Khan Shaykhun. Attacken dödade nästan 100 människor och skadade omkring 200 den 4 april i år. Bild: Edlib Media Center/AP/TT
    En man tar sitt barn till sjukhuset, efter att det utsatts för den kemiska attacken mot Khan Shaykhun. Attacken dödade nästan 100 människor och skadade omkring 200 den 4 april i år.
  • I oktober publicerade Organisationen för förbud mot kemiska vapen (OPWC) sin utredning om kemvapenattacken mot den syriska staden Khan Shaykhun. Bild: Edlib Media Center/AP/TT
    I oktober publicerade Organisationen för förbud mot kemiska vapen (OPWC) sin utredning om kemvapenattacken mot den syriska staden Khan Shaykhun.
  • Turkiska experter hjälper att av offren från den kemiska attacken i Idlib, Syrien. Bild: IHA/AP
    Turkiska experter hjälper att av offren från den kemiska attacken i Idlib, Syrien.

En lärdom från Syrien

Spridandet av falska berättelser efter en kemvapenmassaker i Syrien bör verkligen oroa oss. George Monbiot ser vilda konspirationsteorier och paranoia – den plattform som fascism uppstår ur.

Vad tror vi på? Det är demokratins avgörande fråga. Utan välunderrättade val är demokratin meningslös. Det är därför diktatorer och miljardärer investerar så mycket i fake news, falska nyheter.

Vårt enda försvar är ständig vaksamhet, noggrannhet och skepsis. Men när några av världens mest kända korsfarare mot propaganda verkar ge trovärdighet åt konspirationsteorier undrar man vart man ska vända sig.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


I oktober publicerade Organisationen för förbud mot kemiska vapen (OPWC) sin utredning om kemvapenattacken mot den syriska staden Khan Shaykhun, vilken den 4 april dödade nästan 100 människor och skadade omkring 200.

Efter att ha undersökt olika motstridiga teorier och utfört omfattande intervjuer, laboratorietester och kriminalteknisk analys av videor och foton, drog de slutsatsen att den ohyggliga händelsen orsakats av en bomb fylld med nervgiftet sarin, vilken släppts av den syriska regeringen.

Utbroderad historia

Det här kom inte som någon överraskning. Den syriska regeringen har använt kemvapen länge, och OPCW:s slutsatser överensstämmer med en uppsjö av vittnesmål. Men en omfattande propagandainsats har försökt misskreditera dessa vittnesmål och beteckna händelsen som en ”falsk flagg-attack”.

Insatsen började med en artikel på nyhetssajten Al-Masdar News, som drivs av Leith Abou Fadel, en journalist som är lojal med den syriska regeringen. I den påstods att antingen hade attacken iscensatts av ”terroristkrafter” eller så hade kemikalier som förvarades i en missilfabrik oavsiktligt släppts ut när den syriska regeringen bombade den.

Historien broderades sedan ut på Infowars – det ökända högerextrema konspirationsforumet. I artikeln på Infowars påstods att attacken iscensatts av den syriska räddningskåren Vita hjälmarna.

Detta är en upprepning av en återkommande misskrediterande konspirationsteori som utmålar dessa räddare som förövare. Det påstods även att offren var människor som hade kidnappats av al-Qaida från en närliggande stad, förts till Khan Shaykhun och mördats, kanske med hjälp av Storbritanniens och Frankrikes regeringar, ”för att lägga skulden på den syriska regeringen”.

”Jag såg henne på Twitter”

Författaren bakom den här artikeln var Mimi Al-Laham, även känd som Maram Susli, PartisanGirl, Syrian Girl och Syrian Sister. Hon är lojal med Assadregeringen och har medverkat i podcasts som drivs av den tidigare Ku Klux Klan-ledaren David Duke.

Hon har även en annan roll. Hon hänvisas till som ”expert” av en pensionerad professor från Massachusetts Institute of Technology vid namn Theodore Postol. Han har lagt fram en lång rad olika påståenden som uttrycker tvivel kring den syriska regeringens delaktighet i kemvapenattacker.

I korrespondens med kemvapenexperten Dan Kaszeta avslöjade Postol att den ”pålitliga vetenskapliga källa” han använde för att stödja sin teori om var den sarin som användes i Syrien kom från, var Syrian Sister. När Postol och Susli båda medverkade i en podcast som drivs av förintelse­revisionisten Ryan Dawson, förklarade Postol varför han valt att arbeta med henne:

– Jag såg henne på Twitter. Jag kunde avgöra på hennes röst … att hon var utbildad kemist.

Först hävdade Postol att den krater som saringasen i Khan Shaykhun hade kommit från troligen inte hade orsakats av en bomb som släppts från luften, utan av sprängmedel som placerats på marken (en hypotes som undersöktes och helt avfärdades av OPCW:s rapport).

”En omfattande propagandainsats har försökt misskreditera dessa vittnesmål och beteckna
händelsen som en ”falsk flagg-attack” ”


Sedan påstod han att det ”inte finns några bevis som stöder” föreställningen att sarin hade släppts från luften, och menade att det fanns stark bevisning som tydde på att massförgiftningen hade orsakats av en bomb som träffade en vapendepå som tillhörde rebellerna.

Han påstod vidare att en fransk underrättelserapport dementerade att sarin hade släppts från ett plan, då det hävdades i den att sarin hade släppts av helikoptrar på en annan plats. (I själva verket hade han blandat ihop attacken i april 2017 med en annan attack i april 2013.) Var och en av dessa motstridiga hypoteser utreddes tålmodigt och kullkastades av bloggare och analytiker.

Fågelfrön och volleybollnät

The Guardian besökte Khan Shaykhun (även känd som Khan Sheikhun) efter attacken – den enda nyhetsorganisation i världen som gjorde det. Tidningen fastslog att det inte hade funnits någon vapendepå i närheten av utsläppsplatsen.

Alla lagerbyggnader i omgivningen var övergivna. Fågelfrön och ett volleybollnät var det enda som hittades inuti dem. Ingen av dem hade attackerats under de senaste månaderna. Utsläppet kom från ett hål i vägen, där resterna av en projektil stack fram.

Men åtta dagar efter attacken i Khan Shaykhun intervjuades John Pilger, känd för att avslöja propaganda och lögner, på sajten Consortium News. Han lovordade Postol som ”den framstående MIT-professorn”, påstod att den syriska regeringen inte kunde ha utfört attacken – eftersom, påstod han, den hade förstört sin kemvapenarsenal 2014 – och vidhöll att jihadister i Khan Shaykhun ”har lekt med nervgas och sarin i flera år. Det råder inga tvivel om det”. Trots flera påståenden om motsatsen har jag inte hittat någon trovärdig bevisning för att syriska jihadister skulle ha tillgång till sarin.

Den 26 april intervjuades Noam Chomsky på Democracy Now, där han hävdade att Postol, som Chomsky kallade ”en högt ansedd strategi- och underrättelseanalytiker”, hade framfört ”ganska förödande kritik” mot en rapport från Vita huset som vidhöll att den syriska regeringen var ansvarig.

Skyllde på slaggbetong

Trots att Chomsky medgav att en kemvapenattack hade ägt rum och sade att den syriska regeringen rimligen skulle ha kunnat utföra den, hjälpte den här intervjun till att trigga ett utbrott av kommentarer på nätet som stödde Postols hypotes och avfärdade möjligheten att Assadregeringen skulle ha kunnat vara ansvarig.

Atmosfären blev giftig: När jag ifrågasatte Postols påståenden anklagade folk mig för att sympatisera med IS, för att vara en pedofil som utpressats av regeringen och för att vara Mossadagent. Men det var bara början på galenskapen.

I juni publicerade den undersökande journalisten Seymour Hersh en artikel i den tyska dagstidningen Die Welt, baserad på information från en ”senior rådgivare till den amerikanska underrättelsetjänsten”, som vidhöll att något sarinangrepp inte ägt rum i Khan Shaykhun.

Istället hade ett möte mellan jihadistledare ”i ett tvåvåningshus av slaggbetong” bombats av det syriska luftvapnet med stöd av ryssarna och med Washingtons fulla vetskap.

”Folk anklagade mig för att sympatisera med IS,
för att vara en pedofil som utpressats av
regeringen och för att vara Mossad-agent.
Men det var bara början på galenskapen”


Konstgödsel och desinfektionsmedel som fanns i källaren, hävdade Hersh, skulle ha kunnat orsaka massförgiftningen. (Återigen, den möjligheten undersöktes och avfärdades av OPCW.)

Bad om kordinater

Så vilken byggnad var det han talade om? Jag bad Hersh att ge mig koordinaterna till den: den mest grundläggande bevisning man förväntar sig som stöd för ett påstående av det här slaget.

Sajten Terraserver tillhandahåller satellitbilder som gör det möjligt att se eventuella förändringar på byggnader i Khan Shaykhun från dag till dag. Men när jag bad honom om koordinaterna så skickade han först länkar till Postols påståenden, sedan sade han till mig att bilderna inte är tillräckligt ”exakta och tillförlitliga”. Då varje byggnad syns tydligt har jag svårt att förstå den förklaringen.

Det är nödvändigt att inta en skeptisk hållning gentemot alla officiella påståenden, särskilt när de inbegriper massförstörelsevapen och särskilt när de används som förevändning för militära ingripanden – i detta fall Tomahawkmissiler som avfyrades på Donald Trumps order från en amerikansk jagare den 7 april.

Vi vet sedan Irak att vi inte kan lita på sådana påståenden. Men jag tror också att det är skillnad på skepsis och förnekande. När man befinner sig i krigets dimma finns det alltid tvivel. Som OPCW:s rapport bekräftar så finns det inga bevis som stöder de motstridiga teorierna om vad som hände i Khan Shaykhun. Propaganda från den ena sidan rättfärdigar inte propaganda från den andra.

Akut hot mot demokratin

I början av november skrev David Roberts på nyhetssajten Vox att Amerika står inför ”en epistemologisk kris” som orsakats av de konservativas förkastande av alla former av expertis och kunskap.

Politiken i USA och på andra håll domineras nu av vilda konspirationsteorier och paranoia – den narrativa plattform som fascism uppstår ur. Detta, menar Roberts, utgör ett akut hot mot demokratin.

Om etablissemangets propaganda lyfter fram, även oavsiktligt, ogrundade historier som utvecklats inom alt right-rörelsen, är vi mer illa ute än han antyder.

Artikeln är tidigare publicerad i The Guardian.
Översättning: Jenny Cleveson